Skolans utemiljö ska göras attraktiv

Skolgårdarna i de nordiska länderna har fört en tynande tillvaro de senaste 50 åren. I takt med stigande elevantal och nya pedagogiska tankar har skolträdgårdar, träd, häckar, vrår och bänkar fått stryka på foten på många äldre skolor till förmån för utbyggnad av skolhuset. Det har minskat barnens möjligheter till ett aktivt uteliv i skolan, och de många åren av åsidosatt underhåll och utveckling har medfört att skolans utemiljö ofta är nedsliten och oinspirerande.

Inte heller på de nya skolorna är förhållandena mycket bättre. Där används de gröna områdena mest för idrott sommartid, och rummen mellan husen är trista hårdgjorda ytor med få utmaningar till annat än bollspel. Inte så konstigt att soffhörnan då blir en attraktiv plats under rasten.

Inspiration från andra nordiska länder

"Men situationen er på väg att vända", säger seniorforskare Karen Attwell, samordnare i ett projekt som syftar till att kartlägga och sprida exempel på bra utemiljöer på skolor i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

"I alla de nordiska länderna har man de senaste åren börjat prioritera skolans utemiljö för både lek och lärande. Nya platser iordningställs – i flera fall med verkstäder under bar himmel med plats för hantverk och naturstudier, eldstäder och naturlekplatser. Det stimulerar till fysisk aktivitet i det fria både under lektion och under rast. Skolgården fyller också en viktig funktion efter skolans slut, då de olika platserna i utemiljön kan brukas för fritidsaktiviteter av både barn och vuxna".

Sverige är det nordiska land som först började sätta skolgården i fokus. Och det har lett till goda resultat.

Vårfruskolan (uppförd 1868 och tillbyggd 1993) ligger mitt i den medeltida staden Lund. Under de senaste tio åren har en grupp lärare ansvarat för utvecklingen av skolans utemiljö. Den ursprungliga asfaltöknen är nu omvandlad till en spännande skolgårdsmiljö med grönska och flera olika platser och rum för olika aktiviteter.

En av barnens favoritplatser är en labyrint byggd av tegelsten och omgärdad av en grön häck. Labyrinten är skapad av lärare, barn och föräldrar.

I samband med tillbyggnaden av skolan 1993 fick skolgården två små skuggande körsbärslundar med stora stenar under träden och en upphöjd planteringsbädd med blommor och buskar. Där blev också plats för en talarstol, Speakers Corner, och ett växthus att användas i undervisningen.

När en bussterminal som låg nära skolan flyttades och ersattes med en tillfällig park, tog skolan en del av parken i anspråk som skolgård. Här finns skolans enda gräsmatta, omgiven av busk- och trädplanteringar som skydd mot det omgivande offentliga rummet. På gräsmattan har lärare och föräldrar med hjälp från kommunen anlagt en liten damm, och en klass har tillsammans med sin slöjdlärare byggt en välvd träbro över vattnet. Platsen är en av barnens favoritplatser.

Rika möjligheter

De fyra länderna bidrar till exempelsamlingen med fyra exempel var på bra, välfungerande och inspirerande utemiljöer. De sammanlagt 16 exemplen innehåller alla en variation av utmaningar och möjligheter till lek och lärande, som de nordiska länderna tack vare sin kulturella gemenskap kan låta sig inspireras av i sin egen skolgårdsutveckling.

I presentationen av exemplen betonas också den viktiga skötseln av anläggningarna.

Boken "Goda utemiljöer i nordiska skolor. 16 exempel från Danmark, Finland, Norge och Sverige" kan beställas eller laddas ner på www.by-og-byg.dk

Till redaktionen: Mer information kan fås hos seniorforskare Karen M. Attwell, telefon 45 86 55 53.

Skolans utemiljö har fört en tynande tillvaro de senaste 50 åren. Men bland annat på Vårfruskolan i Lund kan man hämta inspiration till bättre skolgårdar. (Foto: Pia Schmidtbauer).